Järnsläpp!?

Äntligen fredag, kan jag nästan säga..Är llite mindre mysigt med fredag när Andreas jobbar, men men, det är åndå fredag vilket innebär att jag tagit mig igenom en tokstressig vecka med massor i skolan plus att Andreas jobbat em, vilket gör att jag får ta Oliver nästan till 100 %.. Blir lite tufft med tanke på att han inte har ngt dagis, men tack vare Oliver underbara mor & far föräldrar + hans morbror, farbror & gammalmormor löser sig allt med lite pussel =)
Jag säger bara, tackar vet jag mobiltelefonen, vet inte vad jag gjort utan den i dessa tider, när man ska fixa o dona fram och tillbaka med allt praktiskt...

Idag har jag varit ofantligt trött, hatar att känna mig så här trött, är ju en sån person som har många järn i elden och vill göra saker, men idag har det känts som att kroppen sovit hela dagen...Jag och Oliver gick på en härlig promenad i förmiddags, den rundan vi brukar ta och jag trodde aldrig att jag skulle komma fram...Oliver verkade också tycka att det gick ovanligt segt, så han passade på att sova lite, han insåg väl att jag inte var speciellt sugen på att springa efter honom =)

För springa efter är rätt utryck nu för tiden, jisses, Oliver skrämde livet ur mig o Andreas förut när vi hade varit o handlat.. Oliver går in duktigt i hissen som vanligt och inget mer med det...Men av någon anledning fick han för sig att vända igen och hann att springa ut innan dörrarna stängdes..I detta läge måste både jag o Andreas fått totalt järsläpp eller något, för det ända Andreas gör att trycka på knappen i hissen så inte dörrarna stängs och jag, vad gör JAG, ingenting jag bara står där i min egna lilla värd o ropar att Oliver ska komma tillbaka in i hissen...Ingen av oss tänkte på att det finns en låååång och brant sten trappa typ tre meter från hissen!!! Det tar tid att beskriva det här scenaritet, men givetvis utspelade sig hela händelsen på en väldigt kort tid..Men när vi kom på att trappan faktiskt är där, och att vår son är vääldigt nyfiken av sig fick vi rejäl panik o fart båda två...Andreas hann ut först och jag efter, jag ser hur på håret det är att han tar första steget ut i trappan när Andreas i princip fångar honom i luften, och i denna stund skriker jag som en galning för jag tror det redan är för sen...Och vad gör Oliver i denna stund, jo, han fattar ju självklart inte alls hur illa det kunde gått och skrattade så han kiknade åt mig och Andreas..Hmm, verkar inte som våran reaktion lärde vår son att trappor är farliga =)

Uch, ibland undrar man vad man tänker på, eller rättare sagt vad man inte tänker på!!
Jaja, denna gången gick det bra som tur nog, och jag hoppas att vi lärde oss att vara mer på hugget och inse att Oliver faktiskt blir större och SNABBARE!

I efermiddag skulle jag o Oliver egentligen gått till Folkets Park och lekt, men jag orkade faktiskt inte...Är sånt jäkla projket att få på alla kläder, lääängtar tills man inte behöver palta på honom så mkt kläder, och det kan jag säga att det gör Oliver med!! Så vi har istället bara varit inne och myst, lekt och busat i massor...Oliver är fortfarande snorig så jag har fått många härliga pussar =) Sen behövde han bada, och han har lärt sig en ny ovana - att ställa sig upp i badkaret hela tiden, jag trycker ner honom o han ställer sig upp...Vet inte hur jag ska få honom och sluta med det, försöker verkligen säga till honom men det verkar gå in i ena örat o ut genom det andra!

Ne, nu ska jag sätta mig till rätta i soffan o bara inte göra någonting förutom att äta..

Min prins sover sött och jag kommer förmodligen ligga deckad i soffan om en timma!

Ha en skön fredag allesammans...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback